Vaknade i morse med världens magont..
Inget man blir direkt överlycklig över såhär dags i en graviditet, framför allt inte efter alla skräckhistorier och statistik man läst om.. läste häromdagen att var tredje graviditet slutade i missfall, och om man även räknade med de allra tidigaste veckorna så var det varannan. SKÖNA ODDS!

Så imorse, efter att ha tagit en varm dusch i hopp om att värken skulle släppa - vilket inte hände - så ringde jag till jobbet och sjukanmälde mig. "Har fått en släng av magsjuka, eller nåt.."
Vad ska man säga liksom?
Inte direkt läge att berätta på jobbet att jag är gravid.. framför allt inte nu när jag har chansen att få bli kvar på IKEA även efter det här projektets slut..
Och det känns ju heller inte direkt lämpligt att berätta det en sådan här dag, när man nästan misstänker missfall..

Usch.. hemskt att vara hemma själv en sådan här dag..
Törs ju knappt röra mig i rädsla för att det ska starta något..
Hoppas verkligen att det går över snart.. Nervositeten och rädslan menar jag då..
Smärtan i magen har gått över, åtminståne lite.. Det kommer och går..

Men just nu blev det verkligen tydligt hur många veckor det egentligen är kvar till vecka 12.. fy fan..
Vara såhär nervös tills dess? Really?
KUL!!